Reparation av fukt- och mögelskador

YHA Kuvapankki / Niina Silvasti

Nu finns KAS-blanketten tillgänglig att ladda ned även på svenska

 

KAS- blanketten underlättar utvärderings- och uppföljningsprocessen vid olika saneringsprojekt. Genom att förbättra projektets struktur, skapa en tydlig arbetsfördelning och en klar informationskedja minskar risken för misslyckade saneringar.

Sanering av fastigheter är komplicerade och långvariga processer där representanter från många olika sektorer deltar. I KAS-blanketten sammanställs information om projektet på ett lättförståeligt sätt för alla som deltar i saneringsprocessen. Informationen gäller bl.a. konstruktionsdelarnas skick, uppgifter om planerade reparationer och effekterna av dessa samt projektets framskridande. Med KAS-blanketten blir ansvarsfördelningen i projektets olika skeden tydlig och alla parter kan ta del av samma information.

KAS-blankettens skapare, DI Paavo Kero på Tampereen teknillinen yliopisto, berättar att har funnits ett uppenbart behov av att översätta blanketten.

"Förslaget att översätta KAS-blanketten kom från Yrkeshgöskolan Novia i Vasa. Där pågår ett tvärvetenskapligt och gränsöverskridande projekt med namnet TEMA. Projektets mål är att samordna resurser, utbyta erfarenheter och bästa praxis samt att söka nya lösningar på problemen med byggnadsrelaterad ohälsa. Projektets målgrupper är främst yrkesverksamma inom området för social- och hälsovård, byggnadsteknik, fastighetsunderhåll samt inom utbildningen. Inomhusmiljön har blivit en allt viktigare faktor vid förebyggande av hälsoproblem, särskilt i dessa dagar då man önskar höja pensionsåldern och hålla kvar befolkningen länge i arbetslivet."

Den svenskspråkiga KAS-blanketten kan fritt laddas ned från här samt från Tampereen teknillinen yliopisto:s hemsida.

Tilläggsinformation:

Paavo Kero, diplomingenjör och projektforskare
Tampereen teknillinen yliopisto
tel. 040 198 1283
paavo.kero(at)tut.fi

Styrning saknas inom den oreglerade mögelhundsbranschen


Mögelhundar används i allt större utsträckning i Finland vid undersökning av problem med inomhusluften. Det finns dock inte något gemensamt system för standardiseringskontroll varken av hundarna eller av deras förare. Som en första åtgärd för att förbättra situationen publicerade Fukt- och mögeltalkot i mars anvisningar för både mögelhundföraren och den som beställer tjänsten. Bland dem som arbetar med inomhusluftfrågor i kommunerna genomfördes nyligen en undersökning om mögelhundar, och undersökningen visar att man snarast önskar en gemensam certifiering inom branschen.

Mögelhundar är inte tjänstehundar i samma mening som narkotika- eller polishundar. För dem och deras förare finns därför inget officiellt system för certifiering och ingen standardiseringskontroll som organiseras av en myndighet eller staten. Det finns ingen lagstiftning om standardiseringskontroller av mögelhundar och deras förare, och det är inte heller enkelt att stifta en sådan. I Finland saknas tillsvidare även ett frivilligt system för standardiseringskontroller.

Man hoppas att Fukt- och mögeltalkots nya anvisningar gör mögelhundsverksamheten tydligare, förenhetligar de undersökningar som mögelhundarna utför och förbättrar kvaliteten på rapporterna från undersökningarna. Anvisningarna för beställare kan hämtas gratis på talkots webbplats www.hometalkoot.fi.

Tre av fyra som använt sig av mögelhundar rekommenderar hundar för lokaliserig av fuktskador

Som en del av sitt lärdomsprov vid en högre yrkeshögskola undersökte Viitamäki vad de som arbetar med inomhusluftärenden i kommunerna och städerna har för erfarenheter när det gäller att beställa mögelhundstjänster. Resultaten är endast riktgivande, men förstärker uppfattningen att det behövs ett system för standardiseringskontroller.

Genom undersökningen kartlades experters och myndighetspersoners åsikter om mögelhundsverksamheten och dess utvecklingsbehov. Den huvudsakliga slutsatsen var att branschen behöver ett system för standardiseringskontroller. Det borde finnas en förteckning över mögelhundsföretag där kunden enkelt kan hitta de företag jämte hundar som har klarat kontrollen. Ett hinder för att använda mögelhundar var särskilt att det inte finns några myndighetsdirektiv för hur hundarna ska användas och hur rapporterna ska tolkas. Alla som deltog i undersökningen litade inte på rapporterna från hundarnas undersökningar eftersom de var otydliga. Dessa hinder skulle övervinnas om branschen fick gemensamma prov och eventuellt en lista med kontaktuppgifter till mögelhundföretag som klarat proven.

Av dem som använt mögelhundar i sitt arbete ansåg en fjärdedel att det vid lokalisering av fuktskador var mycket nyttigt att använda hundar, och hälften ansåg att det var nyttigt. Tre av fyra som använt mögelhundar hade för avsikt att använda hundar även i fortsättningen och tänkte rekommendera tjänsten till andra.

Ytterligare information:

Karoliina Viitamäki, planerare
karoliina.viitamaki(at)ymparisto.fi
tfn 040-531 03 65

**************

Splittrad ansvarfördelning och bristande kommunikationen fallgropar i fukt- och mögelsaneringsprojekt


Splittrat ansvar och brister i kommunikationen mellan parterna är de vanligaste orsakerna till att fukt- och mögelsaneringar misslyckas i kommunerna. Det här konstaterar teknologie kandidat Paavo Kero i sitt diplomarbete som publicerades i augusti. Diplomarbetet, som ingår i Fukt- och mögeltalkot, är en granskning av kommunalt ägda saneringsobjekt.

Kommunerna lägger varje år ut stora penningsummor på fukt- och mögelsanering. Beklagansvärt ofta misslyckas ändå saneringsprojekten, med fortsatta hälsoproblemen och ökande reparationskostnader som följd. Teknologie kandidat Paavo Kero vid Tammerfors tekniska universitet har i sitt diplomarbete undersökt saneringsprocessens problempunkter och orsakerna till problemen.

I sin undersökning granskade Kero fukt- och mögelsaneringsprocessen i fem olika kommunalt ägda objekt. Undersökningen omfattar konstaterandet av fukt- och mögelproblemen, prioriteringen av saneringsobjekten, planeringen, reparationerna, kommunikationen, övervakningen och uppföljningen. De granskade objekten valdes ut bland objekt som av regionförvaltningsverket i Södra Finland hade beviljats understöd för fukt- och mögelsanering.

Splittrad ansvarsfördelning och bristande kommunikation problempunkter

Undersökningen visade att bristfällig fastighetsskötsel kan bidra till uppkomsten av fukt- och mögelskador och försvåra utredningen av dem. "När problemen konstateras borde man reagera snabbt för att försöka utreda vad som har orsakat dem", säger Paavo Kero.

Oklara ägarförhållanden och sporadisk skötsel av saneringsobjekten samt svårigheter att ordna saneringens finansiering kan försena utredningarna. Kommunerna har också svårt att välja saneringsobjekt eftersom de saknar prioriteringsmetoder. I de objekt som granskades i undersökningen skiftade ansvaret för saneringsprocessen under processens olika skeden och det fanns stora brister i informationsutbytet mellan de olika parterna.

"Resultaten av de skadeutredningar och konditionsgranskningar som genomfördes i saneringsobjekten kommunicerades inte tillräckligt tydligt till dem som skulle planera och utföra saneringen. Därför riktades inte reparationsåtgärderna mot rätt problem", förklarar Kero.

De planeringslösningar som ska användas vid reparation av fukt- och mögelskador skiljer sig mycket från de lösningar man använder vid nybyggnation. Då man planerar reparationer behöver man veta in i minsta detalj hur de olika konstruktionsdelarna och tekniska systemen samverkar. Enligt undersökningen finns det inte heller tillräckligt med information om hur effektiva olika reparationsmetoder är.

"För vissa objekt hade det varit mera förnuftigt att i stället för att sanera fundera på helheten: lönar det sig att sanera objektet eller skulle det vara mer ekonomiskt att till exempel hitta helt nya utrymmen för verksamheten", påpekar Kero.

Keros diplomarbete ingår i ett forskningsprojekt som startades av Social- och hälsovårdsministeriet och Miljöministeriet för ett år sedan och vars mål är att utvärdera handlingsmodellerna för skadesanering och ta fram en rekommenderad handlingsplan. Diplomarbetet utfördes vid Tammerfors tekniska universitet och publicerades i augusti.

Hjälpmedel för bedömning och uppföljning

Projektet fortsätter vid Tammerfors tekniska universitet och nu utvecklas en praktisk bedömnings- och uppföljningsblankett (KAS) till stöd för saneringsprojekt. I KAS-blanketten samlas alla uppgifter om projektet på ett ställe så att man kan vara säker på att alla delområden tas i beaktande. KAS kan användas i alla slags renoveringsprojekt och är skriven på allmänspråk så att också andra än personer inom byggbranschen kan tillgodogöra sig informationen.

"Hela kedjan måste fungera för att ett reparationsprojekt ska lyckas. De största problemen handlar om kommunikation och splittring av ansvaret. I värsta fall är det ingen som har en helhetsbild eller ett övergripande ansvar för projektet", förklarar Kero. "I praktiken kan det här till exempel innebära att man i ett objekt reparerar bottenbjälklaget men inte det läckande yttertaket, reparationsbudgeten och tidtabellen överskrids och kommunikationen sköts i huvudsak av lokaltidningen."

Med KAS som verktyg kan man förebygga och minska risken för misslyckande. Projektets grunduppgifter sammanställs i bedömnings- och uppföljningsblanketten och med hjälp av den kan man sedan bedöma reparationernas effekt på olägenheterna och på byggnadens tekniska livslängd.

"Med hjälp av uppföljningsblanketten kan en utomstående snabbt skapa sig en helhetsbild av saneringsprojektet och även andra än de som är verksamma inom byggbranschen kan göra bedömningar av projektet. Informationen försvinner inte och de väsentliga uppgifterna dokumenteras. KAS-blanketten ökar också projektets transparens och förtydligar ansvarsfördelningen", förklarar Kero.

KAS-blanketten färdigställs under våren och kommer att finnas på Fukt- och mögeltalkots webbplats och på Tammerfors tekniska universitets webbplats (rakennustekniikan laitos).

Ytterligare information:

Paavo Kero
Tammerfors tekniska universitet
Tel. 040 198 1283
paavo.kero(at)tut.fi

**************

Riksdagens revisionsutskott beställer omfattande utredning av fukt- och mögelproblematiken


Riksdagens revisionsutskott har inlett en utredning för att klarlägga orsakerna till och följderna av fukt- och mögelproblem i byggnader. Syftet med undersökningen är att klarlägga och producera ny aktuell information om fukt- och mögelproblemens omfattning och orsaker samt att kartlägga vilka följder problemet kan få för samhällsekonomin och den offentliga ekonomin. Undersökningen ska också bedöma effekterna av de redan utförda åtgärderna.

Revisionsutskottet vill också kartlägga vilka följder fukt- och mögelproblemen får i framtiden om utvecklingen fortsätter i samma takt. Undersökningen ska bland annat analysera reparationsskuldens utveckling och problemens skadliga följder för hälsa, samhällsekonomi och offentlig ekonomi i framtiden.

"Riksdagens revisionsutskott tar tag i ett viktigt ämne som stöder det arbete som görs i Fukt- och mögeltalkot. Själv ser jag också framtiden som det allra viktigaste att forska om. Om mögelproblemen och andra problem med inomhusluften fortsätter i samma utsträckning eller till och med ökar i takt med reparationsskulden, hur sjuka och arbetsoförmögna kommer då framtida generationer att bli? Hur ska folk kunna arbeta längre och orka bättre i arbetet om förhållandena i hem, daghem, skolor och på arbetsplatser ytterligare förvärras? Vi behöver inte de här scenarierna för att skrämma människor, utan för att helt enkelt förstå hur stor och omfattande mögelproblematiken verkligen är", säger Juhani Pirinen, programchef för Fukt- och mögeltalkot.

Utredningen av fukt- och mögelproblem är det fjärde ämnet som revisionsutskottet ger en utomstående och oberoende expertinstans i uppdrag att undersöka. De tidigare utredningarna har berört träffsäkerheten i prognoserna för skatteinkomsterna (under åren 1998-2007), den grå ekonomin i nuläget i Finland (2009) samt kontroll av statens ägarstyrning (2010).

Genom ett anbudsförfarande valdes en forskningsgrupp vid Arbetshälsoinstitutet att genomföra utredningen. I gruppen som leds av professor Kari Reijula ingår experter från flera olika vetenskapsområden.

Studien omfattar hela Finlands byggnadsbestånd och ska genomföras före slutet av augusti 2012.

**************

Utbildning för specialister inom fukt- och mögelsanering inleds


Utbildningsstyrelsens föreskrift om grunderna för specialyrkesexamen i husbyggnad trädde i kraft våren 2011. Ett av inriktningsalternativen i den fristående examen är fukt- och mögelsanering. En pilotutbildning som leder till specialyrkesexamen för fukt- och mögelsanerare inleds i januari i vuxenutbildningscentralen JAKK:s verksamhetspunkt i Jyväskylä. Utbildningens innehåll har utarbetats i samarbete med Fukt- och mögeltalkot.

"Utbildningens mål är att utveckla specialister inom området som förstår vad som orsakar fukt- och mögelskador och som kan välja rätt byggmetoder för att lösa problemen. Eftersom det här är en specialyrkesexamen ska de som antas till utbildningen ha lång och omfattande erfarenhet av arbete inom byggbranschen", säger Rauno Peltola som är utvecklingschef för husbyggnadsprogrammet vid JAKK.

"Det enda sättet att få ett slut på de misslyckade saneringarna är att höja nivån på yrkeskunskapen. I framtiden ska det finnas yrkesskicklig personal med specialyrkesexamen vid alla mögelsaneringsobjekt. Förhoppningsvis kommer krav på yrkesskicklighet också att ingå i alla entreprenadavtal framöver", säger Juhani Pirinen, programchef för Fukt- och mögeltalkot.

Ansökan till utbildningen börjar före årsskiftet. Utbildningen omfattar 120 dagar, varav 20 dagar utgör närstudier och resten är nätstudier eller inlärning i arbetet. Utbildningen är ämnad för sådana som redan har fungerat i yrket en längre tid och som i sitt arbete behöver en mångsidig syn på fukt- och mögelsanering och på planeringen av saneringsåtgärder. De som har genomgått utbildningen kan begära ett specialyrkesexamensbetyg av examenskommissionen.

Läs mer om utbildningen på JAKK:s webbplats: JAKK: Kosteus- ja homekorjauspesialistiksi JAKKissa eller kontakta Rauno Peltola tfn 044 735 5499, rauno.peltola(at)jakk.fi

**************

Skyddsåtgärder och städning speciellt viktiga vid reparation av fukt- och mögelskador


Åtgärder för att förhindra spridning av mögeldamm och omsorgsfull städning ingår som viktiga delar i en fukt- och mögelsanering. Korrekta skyddsåtgärder och städning minskar den mängd mögeldamm som både utrymmets användare och reparationspersonalen utsätts för. Ändamålsenliga skyddsanordningar underlättar också städningen efter reparationerna. Det finns särskilda anvisningar för skyddsåtgärder och städning i saneringsobjekt. Anvisningarna har nu kompletterats och uppdaterats som en av åtgärderna inom Fukt- och mögeltalkot.

Då mögelskadade konstruktioner rivs och repareras kan mängden mögeldamm i inomhusluften öka miljonfalt jämfört med utgångsläget. Genom att isolera saneringsområdet och på så sätt förhindra att mögeldammet sprids skyddar man både den lösa egendomen i de övriga utrymmena och hälsan hos dem som ska vistas i dem.

"Ägare till både privata och offentliga fastigheter ska redan i anbudsförfarandet kräva att både utrymmen och arbetstagare skyddas på tillbörligt vis under renoveringen och att städningen utförs på rätt sätt. Anlita yrkesskicklig personal både för reparationsarbetet och städningen", understryker Jouko Leppänen, verksamhetsledare för Suomen JVT- ja Kuivausliikkeiden Liitto ry.

Tillbörliga skyddsåtgärder och städning medan reparationerna pågår gör slutstädningen efter renoveringen lättare. Medan reparationerna pågår är det viktigt att använda personlig skyddsutrustning som förhindrar att mögeldamm och mögellukt tränger in i lungorna, slemhinnorna och huden. Det här gäller både reparationer i husbolag och i enskilda bostäder.

"Avsaknad av undertrycksreglering, skyddsanordningar och ordentlig städning kan bero på okunskap eller spariver hos arbetets beställare eller hos entreprenören. Rengöringen av möbler och annan lös egendom efter renoveringen samt de kostnader som detta medför faller då på bostadsinnehavarens lott. I värsta fall kan bostadsinnehavaren och även grannarna besväras av hosta, snuva och andra symptom förorsakade av byggdammet i flera månader efter renoveringen", säger programchefen för Fukt- och mögeltalkot Juhani Pirinen.

Mögelstädning kräver specialkunskap

"Under reparationsarbetet sprids orenheterna lätt längs ventilationskanaler och med byggarbetarnas kläder till korridorer och andra utrymmen. När man river konstruktioner bör man alltid skydda renoveringsutrymmet noggrant och se till att man inte lämnar området i byggkläderna. Vid rivning av mögelskadade konstruktioner ska man använda sig av liknande metoder som vid asbestrivning", säger Leppänen.

Undersökningar har visat att mögeldamm och mögellukt inte avlägsnas i tillräckligt hög grad vid normal byggstädning. Därför måste en slutstädning som avlägsnar allt mögel och rengöring av den lösa egendomen göras efter den egentliga städningen.

Syftet med slutstädningen är att avlägsna mögeldamm och lukt. Då städningen har utförts på rätt sätt kan användarna tryggt återvända till de renoverade utrymmena.

"Vid mögelstädning måste man speciellt tänka på städarens skyddsutrustning, städredskapen och städordningen. Man ska till exempel använda en dammsugare med HEPA-filter i stället för en vanlig dammsugare och städavfallet måste omhändertas på rätt sätt. Det är viktigt att koordinera tidpunkterna för byggstädningen, slutstädningen och rengöringen av ventilationssystemet så att man undviker onödigt arbete", säger Leppänen.

Arbetshälsoinstitutets anvisningar för städning efter mögelsanering har uppdaterats och kompletterats som en av åtgärderna inom Fukt- och mögeltalkot.

Suomen JVT- ja Kuivausliikkeiden Liitto ry har också deltagit i uppdateringsarbetet.

De förnyade anvisningarna om slutstädning efter mögelsanering och rengöring av lös egendom finns på finska på sidan Talkoissa nikkaroitua http://www.hometalkoot.fi/talkootiedot/talkoissa-nikkaroitua.html.

****

Minneslista för mögelstädning:

  • Anlita yrkespersonal för renovering av fuktskadade utrymmen och mögelstädning.
  • Försäkra dig om att undertrycksreglering i utrymmet som ska repareras, skyddsanordningar och städning ingår i offertbegäran.
  • Begär också att renoveringspersonalen använder lämplig skyddsutrustning och förhindra att mögeldammet sprids med byggkläderna.
  • Mögelstädning är det sista skedet i en fuktskaderenovering.
___________________________________________________


Reparation av fukt- och mögelskador


Fukt- och mögelproblem finns i hela byggnadsbeståndet: i byggnader ägda av staten, kommunerna och privatpersoner. I Finland ansvarar ägaren för byggnadens hälsa. Ägaren borde förebygga uppkomsten av fuktskador både när byggnaden planeras, byggs och används. I fukt- och mögeltalkot skapas nya sätt att underlätta ägarnas uppgifter och att förbättra deras färdigheter.

Målet är bland annat att skapa en enhetlig verksamhetsprocess för forskningen av problemen med inomhusluften eller av misstankarna om fuktskador samt att hitta fungerande reparationsmetoder. Som ett samarbete inom talkonätverket planeras bland annat utbildning, information, råd och guider som riktas till fastighetsägarna samt till dem som planerar och realiserar reparationerna.

Jämsides med staten är kommunerna betydelsefulla fastighetsägare i Finland. Prioriteringen av reparationen av kommunalt ägda skolor, daghem, hälsovårdsanläggningar och andra fastigheter med problem i inomhusluften är oerhört viktig för folkhälsan. Därför söker man i talkot metoder att öka kommunernas kunnande om inomhusluften och att korrigera effektivt problempunkterna.