Utbildning, kompetenshöjning, forskning

YHA Kuvapankki / Riku Lumiaro

Byggnadsfysik 2013


Tammerfors tekniska universitet, institutionen för byggnadsteknik (TTY) och Finlands byggnadsingenjörers förbund RIL rf ordnar tillsammans seminariet Rakennusfysiikka 2013 (Byggnadsfysik 2013) i Tammerfors den 22–24 oktober 2013.

Under seminariet delas också ett pris för fuktsäkert byggande ut för första gången. Med det vill man framhålla vilken central roll fukthantering under byggtiden och byggnaders fukttekniska funktion har för att man ska kunna uppföra säkra och hälsosamma byggnader som håller på lång sikt. Syftet med tävlingen är att lyfta fram god praxis, bra genomförandemetoder och bra produkter som förbättrar byggnaders fuktsäkerhet. Tävlingen omfattar både nybyggnation och renovering.

Organisationskommittén tar emot nomineringar till mottagare av priset för fuktsäkert byggande samt förslag till föredrag fram till den 13 maj 2013. Anvisningar om hur du föreslår prismottagare och lämnar föredragsförslag finns i det bifogade presentationsbladet. Mer information finns också på http://www.ril.fi/fi/koulutus/seminaarit.html (på finska).

**************

Rykande färsk slutrapport från utvecklingsprojektet om utbildning och kompetenshöjning


Ett stort gemensamt arbetsprojekt har rotts i land. Rekommendationerna om hur utbildning och kompetenshöjning inom fukt- och mögelskadebranschen ska organiseras i Finland är färdiga och en slutrapport om projektet har publicerats. De över hundra deltagarnas tvååriga arbetsinsats faller ut i en rekommendation om fyra yrkeskårer och tre kompetensnivåer. Projektet leddes av FD, byggnadsingenjör Helmi Kokotti från Östra Finlands universitet.

Det förslag som har lagts fram inom projektet lett av Östra Finlands universitet är avsett att förnya branschens splittrade utbildnings- och kompetenshöjningssystem. Förslaget har kommit till genom brett samarbete mellan statsförvaltningen och högskolorna samt byggbranschens medlemsorganisationer och utbildningsaktörerna.

I projektet utkristalliserades snabbt tre huvudmål: För det första att utfärda bestämmelser om besiktningsmännens kompetenskrav och öka antalet behöriga experter, och för det andra att frigöra innehållen i utbildningsaktörernas nuvarande utbildningar och skapa en gemensam kompetenshelhet av dessa. Det tredje målet är att besluta om de olika experttitlarna och beskriva deras befattningar så att de stöder varandra.

Fyra yrkeskårer, tre behörighetsnivåer

YHA Kuvapankki / Kerttu Malinen

Enligt förslaget ska experterna inom fukt- och mögelskadebranschen delas in i fyra yrkeskårer: besiktningsmän, reparationsplanerare, arbetsledare/övervakare och reparatörer. För de tre första yrkeskårerna ska det enligt förslaget finnas tre behörighetsnivåer (AA, A och B).

"Det är viktigt att skapa en gemensam process för reparationer av fukt- och mögelskador. Specialkompetens ska finnas i varje steg av processen. Specialkompetens innebär sakkunskap om både byggnadsteknik och innemiljö. Hittills har man sällan lyckats kombinera dessa kunskaper på ett framgångsrikt sätt i renoveringsprojekt. De förberedande utbildningarna för olika branschkompetenser moduleras och man ser till att beakta tidigare prestationer samt kunnandet vid kompetenshöjning", säger Helmi.

Arbetsgruppen föreslår att Fise Oy och VTT fortsättningsvis ska ansvara för kompetenshöjningen inom branschen och registreringen av den.

Samarbetet mellan projektdeltagarna fortsätter och parterna är redo att omsätta förslagen i praktiken, om man från samhällets sida får resurser och ett erkännande att det nya systemet behövs.

Växande specialkompetens i Finland

Uppskattningsvis 25 000 av dem som är yrkesverksamma i byggbranschen kommer årligen i kontakt med reparationer av fuktskador. Behovet av specialkompetens växer hela tiden i takt med att byggnadernas reparationsbehov ökar och erfarna fackmän går i pension. Den nuvarande reparationsskulden för byggnaderna beräknas uppgå till 30-50 miljarder euro.

Internationellt sett finns det ganska lite specialkompetens inom fukt- och mögelskadebranschen och med ett effektivt utbildningssystem kan vi till och med göra branschen till en exportprodukt för Finland. Först och främst vill vi dock återfå fastighetsägarnas förtroende för hela kedjan i branschen. Till det behövs en identifierbar, kompetent yrkeskår som fått en enhetlig utbildning och som vill vara stolt över sitt högklassiga arbete.

Slutrapporten från projektet finns på här (pä finska).

Ytterligare information:

Fukt- och mögeltalkot
Juhani Pirinen, programchef
Tfn 050-572 63 51
juhani.pirinen(at)ymparisto.fi

**************

TOXTEST slutfört - ingen ny metod hittades för identifiering av mögelproblem

Trots stora förhoppningar lyckades man inte i forskningsprojektet TOXTEST hitta någon ny metod för identifiering av mögelproblem i fuktskadade byggnader. Målet med det omfattande treårsprojektet var att utveckla ett system för att mäta toxiciteten i dammprov från inomhusluft. Slutrapporten från TOXTEST offentliggjordes vid social- och hälsovårdsministeriet den 6 mars.

Särskilt provtagningen visade sig vara svårare än väntat. I undersökningen samlade man in prov från hus där allvarliga fuktskador konstaterats och där människorna uppvisade symtom samt från jämförelsehus. Damm från inomhusluften samlades in genom dammsugning av övre ytor, svabbprov och insamlingslådor samt baljor för dammnedfallet, där floran som växt fram togs tillvara. De insamlade proverna extraherades och toxiciteten i extraktionen mättes med olika metoder. Resultaten jämfördes med uppgifterna om objektets fuktskador och symtomen hos de boende. Enligt hypotesen skulle toxiciteten vara högre i dammet från de fuktskadade objekten än i proverna från jämförelseobjekten.

Undersökningen visade att toxikologiska mätningar av damm inte tydligt kan skilja mellan fall som uppvisar symptom och nästan symptomfria jämförelseobjekt. I slutrapporten konstateras att man utifrån resultaten ännu inte kan använda toxikologisk mätning av damm som grund för prioritering av renoveringsbehov i fuktskadade objekt eller för bedömning av sanitära olägenheter. Det bör också beaktas att toxicitet i dammet från inomhusluften inte nödvändigtvis är en faktor som förklarar symptom som relateras till fuktskadade byggnader.

Forskningsresultaten tyder på att de metoder att samla in damm som användes lämpar sig dåligt för toxikologiska analyser och att provtagningsmetoderna därför behöver utvecklas även i framtiden. Till exempel skulle det kunna vara en bättre metod att samla in prover direkt från luften än att samla in dammprover, men för detta krävs fortsatt utvecklingsarbete.

Det treåriga forskningsprojektet TOXTEST genomfördes som en del av Fukt- och mögeltalkot under ledning av social- och hälsovårdsministeriet. I projektet deltog Finlands ledande experter i mikrobiologi och toxikologi från Institutet för hälsa och välfärd, Helsingfors universitet, Östra Finlands universitet, Åbo universitet och Arbetshälsoinstitutet.

Mer information:

Direktör Jari Keinänen, SHM
tfn 050-354 71 38

Meddelande från SHM 6.3.2013 (på finska)

**************

Finska forskare påbörjar en omfattande mögelundersökning


Som en del av Fukt- och mögeltalkot inleds det omfattande forskningsprojektet TOXTEST, vars mål är att utveckla en praktisk toxikologisk mätningsmetod som lämpar sig för prov av inneluft. Med hjälp av metoden skulle man i framtiden kunna prioritera reparationerna av mögelskadade objekt samt påvisa en sanitärt skadlig omständighet allt mera pålitligt.

"Fukt- och mögelskadorna varierar mycket när det gäller orsaker, omfattning och allvarlighet samt de påföljande sanitära olägenheterna. Bedömningen av en byggnads behov av reparation försvåras av att de metoder som används är begränsade. Det brister bland annat i metoderna med vilka man kan bedöma skadans hälsofarliga egenskaper", säger Fukt- och mögeltalkots programchef Juhani Pirinen.

I det treåriga TOXTEST-forskningsprojektet deltar professor Maija-Riitta Hirvonens forskningsgrupp vid Institutet för hälsa och välfärd och Itä-Suomen yliopisto, forskningsprofessor Aino Nevalainens forskningsgrupp vid Institutet för hälsa och välfärd, forskningsprofessor Harri Alenius forskningsgrupp vid Arbetshälsoinstitutet samt forskningschef Mirja Salkinoja-Salonens forskningsgrupp vid Helsingfors universitet.

"I TOXTEST-projektet har vi till förfogande den högsta sakkunskapen i området då vårt lands främsta forskare över institutionsgränser deltar. Det omfattande samarbetet är ett bevis på en gemensam vilja att genom forskningens metoder finna en lösning på ett utmanande problem som skulle gynna många olika aktörer", säger direktör Jari Keinänen vid social- och hälsovårdsministeriet som ansvarar för TOXTEST-projekthelheten.

Tilläggsuppgifter:

Direktör Jari Keinänen
Social- och hälsovårdsministeriet
tel. +358 50 354 7138
jari.keinanen(at)stm.fi

Projektchef  Risto Aurola
tel. +358 400 434 722

*******

Enhetlig utbildning och kompetens om fukt- och mögelskador


Uppskattningsvis 25 000 yrkesmän i byggnadsbranschen kommer årligen i Finland i kontakt med reparationer av fuktskador. Behovet av specialkunnande växer hela tiden när kravet att reparera byggnader ökar och erfarna yrkesmän går i pension. Som en del av Fukt- och mögeltalkot förenhetligas och förnyas det splittrade utbildnings- och kompetenshöjningssystemet. Det omfattande projektet, som leds av Itä-Suomen yliopisto, genomförs som ett samarbete mellan statsförvaltningen, högskolor och byggnadsbranschens organisationer.

"Det är nödvändigt att konstruera ett systematiskt och högklassigt utbildnings- och kompetenshöjningssystem för branschen. För närvarande misslyckas reparationerna av fukt- och mögelskador ofta emedan det brister i kunnandet i hela kedjan: i undersökningen av problemen, planeringen, reparationerna och tillsynen", säger Fukt- och mögeltalkots programchef Juhani Pirinen.

Ett nytt utbildnings- och kompetenshöjningssystem byggs upp under de följande två åren som ett samarbete mellan statsförvaltningen, högskolor och byggnadsbranschens organisationer. Utgångspunkten är statsrådets beslut i ärendet som ingår i Fukt- och mögeltalkots åtgärdsprogram. Utbildningen moduleras och i den kan tidigare avlagda examina och yrkeserfarenhet utnyttjas. För projekthelheten ansvarar FD, byggnadsingenjör Helmi Kokotti vid Itä-Suomen yliopisto.

"Målet är att i samarbete mellan de viktigaste deltagarna skapa en klar, systematisk utbildningsstig samt ett kompetenshöjningssystem som i fortsättningen innehåller också en databas över certifierade experter. På detta sätt kan de som behöver tjänster i framtiden lätt hitta en pålitlig, yrkeskunnig expert för att utföra arbetet. Målet är att de första yrkesmänniskorna med den nya kompetensen ska utexamineras våren 2012", utstakar Helmi Kokotti.

Tilläggsuppgifter:

Helmi Kokotti, University of Eastern Finland
Tel. +358 50 406 0389
helmi.kokotti(at)uef.fi

********

Finland blir ett land med växande specialkunnande


Fukt- och mögelskadorna är en bransch som erbjuder växande sysselsättningsmöjligheter för kunnigt yrkesfolk, men
den splittrade utbildningen gör det svårare för intresserade att söka sig till branschen. Tilläggs- och kompletterande utbildning erbjuds förutom av statliga läroinrättningar också av 10 olika institut. Behovet av utbildning ökas också av att många som nu arbetar i branschen håller på att gå i pension.

"För närvarande är det mycket svårt för den om äger eller använder en byggnad att identifiera och hitta den rätta yrkesmänniskan för att undersöka fuktskador, -reparationer eller planera sådana. Utbudet är en djungel av titlar och kompetenser och det vanligaste sättet att söka en yrkesmänniska är att ty sig till djungeltelegrafen", säger Helmi Kokotti, som i mer än 30 år utbildat yrkesfolk i branschen.

"I världen finns rätt lite specialkunnande inom fukt- och mögelskadorna och med ett effektivt utbildningssystem kan vi till och med göra branschen till en exportprodukt för Finland. Först och främst vill vi dock återställa konsumenternas och fastighetsägarnas förtroende för hela kedjan i branschen. Till det behövs en identifierbar yrkeskår som fått en enhetlig utbildning och är kompetent, som vill vara stolt över sitt högklassiga arbete", utstakar Juhani Pirinen.

Tilläggsuppgifter:

Helmi Kokotti, University of Eastern Finland
Tel. +358 50 406 0389
helmi.kokotti(at)uef.fi

Utbildning, kompetenshöjning och forskning

 

Uppskattningsvis 25 000 yrkesmän i byggnadsbranschen kommer årligen i Finland i kontakt med reparationer av fuktskador. Fukt- och mögelskadorna är en bransch som erbjuder växande sysselsättningsmöjligheter, men ett enhetligt, systematiskt utbildnings- kompetenshöjningssystem för yrkesfolk i branschen saknas. Reparationer av fukt- och mögelskador misslyckas ofta emedan det brister i kunnandet i hela kedjan: i forskningen, planeringen, reparationerna och tillsynen. Talkots mål är att i samarbete mellan olika aktörer skapa en enhetlig stig för utbildning och kompetenshöjning.

Systemet byggs upp gemensamt av statsförvaltningen, högskolorna och byggnadsbranschens organisationer.I talkot genomförs flera undersökningar och utredningar. Målet är bland annat att hitta snabbare och säkrare redskap för att konstatera och lokalisera en sanitär olägenhet. I och med forskningsarbetet försöker man förenhetliga myndigheternas anvisningar för att konstatera, bedöma och följa upp en sanitär olägenhet. Det största projektet är det treåriga TOXTEST vars mål är att utveckla en praktisk toxikologisk mätningsmetod som lämpar sig för prov av inomhusmiljön. Undersökningen leds av social- och hälsovårdsministeriet och genomförs gemensamt av Institutet för hälsa och välfärd, Arbetshälsoinstitutet och Helsingfors universitet.

Tilläggsuppgifter:

Utbildning och kompetenshöjning:

Helmi Kokotti, Itä-Suomen yliopisto
Tel. +358 50 406 0389
helmi.kokotti(at)uef.fi


Forskning:

Jari Keinänen,social- och hälsovårdsministeriet
Tel. +358 50 354 7138
jari.keinanen(at)stm.fi